
Kyrkans makt
Den katolska kyrkan hade ett enormt inflytande över samhället och befolkningen under medeltiden. Hela samhället genomsyrades av kristendomen och människorna var otroligt religiösa. Det var under Romarriket som kristendomen introducerades i Europa då den skapade en gemenskap och tillhörighet för befolkningen. Men romarna var kritiska mot kyrkan för att de hellre ville bevara den romerska religionen. Men under medeltiden fick kyrkan ytterligare etablerad makt tillsammans med staten vilket gav en ökad inflytande på samhället. Detta tack vare bland annat Karl den Store som bildade en allians med den katolska kyrkan.
Under den tidiga medeltiden växte kristendomen fram och den katolska kyrkan blev etablerad i samhället. Vetenskapen var svagt utvecklad och människorna under medeltiden hade inga kunskaper om omvärlden och världen utanför Europa, därför litade man blint på bibeln och dess historia.
Under den tidiga medeltiden införde man också den kanoniska rätten i Europa vilket innebar att lagarna grundades sig på bibelns lära. Lagarna gällde alla människor förutom adeln och präster. Ledaren i den katolska kyrkan var påven och man ansåg att han var Jesus ställföreträdare på jorden. Påven hade mycket makt i samhället och tillät kungarna makt men förväntade sig tillit tillbaka. Ett exempel på en sådan tillit, var Karl den Store som kröntes till kejsare av påven som gav kyrkan stort inflytande i samhället. Ett annat exempel är att den katolska kyrkan accepterade feodalsamhället och tillkännagav att samhällsordningen var framställd av Gud. En allmän kyrkoskatt infördes vilket med kombination av donationer från kristna människor gjorde att kyrkan blev väldigt rik.
Kristendomens höjdpunkt- HögmedeltidenUnder högmedeltiden växt kyrkans makt ännu mer och nådde sin höjdpunkt under investiturstriden. Klostrens betydelse växt fram och de första universiteten grundlades. Under samma period pågick korstågen. Det var minst sagt en händelserik tid för den katolska kyrkan under högmedeltiden.
Investiturstriden handlar om en konflikt mellan påven och kungarna som höll på från 1075 till 1122. I Europa var makten fördelat under två kategorier. Den ena var den världsliga makten där furstar, kungar och kejsare hade makten över att reglera människors förhållande till varandra. Den andra maktenheten var den andliga makten som bestod av den katolska kyrkan som hade ansvar över kyrkan och människors förhållande till Gud. Det fanns två olika lagstiftningar som skulle upprätthålla de olika maktfördelningar, men det var svårt att genomföra i praktiken eftersom kyrkan hade åsikter kring det som rörde den världsliga makten som till exempel att de var emot krig och fattigdom.
När Gregorius Vll som var påve genomförde reformer för den katolska kyrkan som exempelvis förbjöd han biskopar att kunna göra de som inte var präster till präster, vilket stärktes kyrkans makt . Konflikten grundade sig i vem som hade rätt till att ge biskopar deras uppgifter.
Klosterväsandet började etablera sig under högmedeltiden, även om det var vanligare i det bysantinska riket. Det fanns tre stycken klosterlöften den som var munk eller nunna var tvungen att förhålla sig till och det var: att leva i fattigdom, att leva i celibat vilket innebar att man inte fick ha sex eller utföra sexuella handlingar och den sista var att man skulle vara trogen och lydnad till sin ledare. Munkarna hade stor betydelse eftersom de utvecklade sjukvården i samhället. Det var oftast till dem man gick till om man var sjuk. De utvecklade också konsten att brygga öl. I klostren utvecklade man också skola och undervisning.
Det utvecklades också universitet vid domkyrkor, för att utbilda präster. Det skapas flera olika universitet som var inriktade på olika områden exempelvis, juridik o.s.v. I samband med framväxten av universitet växte även filosofin fram där man började ifrågasätta kyrkans lära, vilket är lite ironiskt eftersom under 1500-1700-talet började man ännu mer tvivla på kyrkan.
Korstågen startade år 1096 när muslimerna erövrade Jerusalem. Då ville adeln och riddare i Europa försvara den kristna ställningen i Jerusalem. Efter att de tog över Jerusalem bildades feodala stater som ett mönster efter det europeiska feodalsystemet. I och med korstågen började även hatet mot judar, antisemitismen, att växa fram, när falska rykten spred sig att det var dem som orsakade sjukdomar som till exempel pesten.
Kristendomens splittring - Sen medeltid
Under senmedeltiden i samband med att pesten bröt ut, växte misstroendet för kyrkan fram. När kyrkan blev mer engagerad i politiska sammanhang och i samband med investiturstriden, ökade även kritiken mot kyrkan. Man ifrågasatte bland annat påvens makt i samhället och varför påven likställdes med Gud. Kritikerna påstod att det inte stod någonting av det i bibeln. Detta inledde reformationen. Reformationen innebar splittring av kyrkan, där olika inriktningar växte fram inom kristendomen. Detta inträffade dock efter medeltiden.