Rättsväsendet under medeltiden

Feodalsamhället var något som kom under tidig medeltid och höll i sig under hela tidsepoken. Det var ett system som byggde på att dela in folket i landet i olika sociala samhällsklasser där alla hade olika rättigheter och skyldigheter beroende på vilket stånd man tillhörde.

Feodalsamhället infördes så att i början på medeltiden så hade inte kronan delvis kungen särskilt stark makt vilket gjorde att dem hade svårt att kontrollera sitt rike. Man använde sig även av byteshandel mellan tjänster och varor. Och infrastrukturer såsom vägarna var dåligt gjorda då dem var små och i dåligt skick.

För att kungen skulle få kontroll över landet fick den ta hjälp av rika familjer som var utspridda över hela landet för att kunna styra riket. Dessa rika familjer blev då vasaller vilket innebar att dem fick ett landområde som dem skulle sköta och beskatta. Dessa vasaller kunde stycka av sitt landområde och låta mindre vasaller ta emot skatt från folket.

I gengäld fick vasallerna bidra med soldater och ryttare till kungen som kunde användas under krig.

Tiden gick och det blev vanligt att man ät landområdena som en rik familj ägde gå i arv och det var så adeln skapades.

Det var alltså adeln och kronan som styrde riket. Men det fanns även en tredje part, Nämligen kyrkan. Kristendomen var oerhört stark i det medeltida samhället och hade spritt sig fort.

På grund av att den katolska kyrkan hade fått en så stor makt så påverkar den självklart därmed rättssystemet. Den katolska kyrkan influerade lagarna och gjorde så att till exempel straffen mot äktenskapsbrott blev hårdare. Detta på grund av att äktenskapet läggs under kyrkan och anses vara heligt. Till exempel om man utförde ett äktenskapsbrott så kunde man dömas till döden då äktenskap läggs under kyrkan och ansågs som något heligt.

Under medeltiden så levde sverige i det feodalsamhälle som resten av Europa också gjorde. Det var när Sverige blev kristet som detta började införas. På grund av att Sverige kristnades fick Sverige också kungar.

Hur folket delades upp såg dock lite annorlunda ut från resten av Europa.

Först kom kungen som styrde allt, sedan adeln, borgarna, och sist bönderna. Det var så det såg ut i Sverige medans i resten av Europa så var bönderna och borgarna i samma stånd och inte i två olika som det var här i Sverige.

I Sverige gick det till som i resten av världen. Bönderna och borgarna behövde betala skatt till kungen för att kunna finansiera alla krig o.s.v. Medan adeln inte behövde betala skatt utan bidrog med soldater och liknande till krig. Kyrkans makt ökade som i övriga andra länder också.

I Sverige på mitten av 1300-talet så kom den första enhetliga lagen, en så kallad landslag vilket innebar att alla nu lydde under en och samma lag som blev nedskriven i en lagbok. Vilket var en förändring då det tidigare var så att varje landskap hade sina egna lagar. Det var kung Magnus Eriksson som införde landslagen. Lagarna berättade vad som var rätt och fel och vad man skulle få för straff om man hade utfört en brottslig handling. Med denna nya lagen så avskaffades även träldomen vilket betydde att slavar alltså långsamt började att avvecklas.

Efter att pesten hade härjat i hela Europa så var den politiska makten skakig. Alla de nordiska länderna enades då i en union, Kalmarunionen. Detta gjorde dem för att skapa politisk stabilitet men även för att kunna stå upp mot Hansa vilket var ett tyskt handelsförbund som dominerade handeln i Östersjön och därmed hade ett stort politiskt inflytande över norden.

Hansas hade inte bara stort inflytande på de nordiska länderna utan också på andra. Därför använde många olika städer den så kallade "Lybska rätten" vilket var tyska stadslagar. Uppsättningen av lagarna baserades på det lagar som användes i Lubeck. Vilket var Hansans centrum.

När man tänker på medeltidens rättssystem så kanske man har en bild av att det var väldigt förskräckt och grymt men så är inte riktigt fallet. Domarna gav oftare mildare straff än vad som egentligen stod i lagboken. Ett exempel på detta är att om man fick böter så förhöll den sig oftast till ens betalningsförmåga.

Tortyr var även något som infördes under medeltiden då man legalt kunde få den misstänkte att erkänna sina brott. Det var den 15 maj år 1252 som påven innocentius sa att tortyr var okej att använda sig av för att sätta ditt kättare. Dock hade tortyr funnits ganska långt innan Innocentius medgav till det.

En utav det mest hemska former av tortyr var bland annat att man flådde människor levande, dem var fastbundna mot en påle nakna och att det sedan kom en bödel som skar av hud med en kniv.

Det vanligaste straffet under medeltiden var böter. Kvinnor och män blev dock straffade olika. Kvinnor kunde till exempel aldrig bli hängda men däremot kunde dem bli halshuggna.

Dödsstraff var något som förekom under medeltiden och det hörde till det medeltida livet att bevittna avrättningar. Avrättningarna tog ofta plats på torg och liknande vilket gjorde det åtkomligt för allmänheten att se. Detta gjorde man för två anledningar. För det första för att skrämma folk och varna dem från att inte utföra en brottslig handling. Den andra orsaken var att man även ansåg avrättningar som underhållning.

En av de saker som man kunde göra i samband med avrättningar vilket var vanligt i Sverige under medeltiden var stegling. Stegling innebar att man tog den avrättades kropp eller huvud och spikade fast på en påle. Detta gjorde man för att avskräcka folk men också för att förnedra den avrättade.

Då kanske du undrar vem det var som hade hand om dessa avrättningar. Svaret på det är bödeln. Hur kunde man bli bödel då? Jo, bödeln var ofta en före detta tjuv som kunde slippa att bli avrättad för att då istället bli bödel. För att märka bödeln så skar man av hans öron för att resten av människorna skulle hålla sig undan från hen.

När Sverige blev kristet och den katolska kyrkan hade etablerat sig så medförde detta den kanoniska rätten. Målet med den kanoniska rätten var att ha egen rättskipning, lag och ekonomi. Kyrkan ville inte förknippas med det världsliga samhällets lagar. Den kanoniska rätten innehåller egna lagar för det världsliga livet.

Från början var bara den kanoniska rätten för att ordna kyrkans inre förvaltning. Men efter att kyrkan skaffat sig mer makt över hela Europa breddades gränserna för dess rättsbildande myndighet. Dock så var detta inte första gången i historien som kyrkan fick döma i rätten. Utan redan under romarnas tid hade kejsarna låtit kyrkan döma i sina medlemmars privata tvister och de frågor som rörde kyrkliga angelägenheter.

Under medeltiden fick den kanoniska rätten sin första sammanställning av Gratianus från omkring 1140. Denna samling, som också innehöll kommentarer av Gratianus, vann även ett erkännande inom den kristna kyrkan.

Den kanoniska rätten blev även ett studieämne vid universiteten. Namnet för de sakkunniga i kanonisk rätt kallades canonista.

Skyddshelgon för den kanoniska rätten är dominikanermunken Raimund av Penayafort som levde mellan 1175-1275.

Vad finns det då för skillnader och likheter mellan dagens rättssystem och det medeltida?

Jo, under medeltiden så fick man inte likgiltiga straff eller sådana som motsvarade brottet. Utan om man till exempel blev tagen för stöld så kunde man bli dömd till döden. I dagens samhälle så hade man kanske fått några månader i fängelse för stöld. Men det kunde också förekomma om man dödade en person att man bara slapp undan med böter. Straffen motsvarande som sagt inte brotten. Det gör det oftast idag.

Den kanoniska rätten finns fortfarande kvar idag och används av framförallt den katolska kyrkan, östortodoxa kyrkan, orientalisk-ortodoxa kyrkan och Anglikanska kyrkan.

I dagens Sverige så har heller inte kyrkan någon politisk makt på samma sätt som den hade under medeltiden.